Nu jädraranama.
Jag känner för ett riktigt jävla hårt träningspass, lubba så fort jag bara orkar och bära så tunga vikter att jag skriker som muskelbärgen på gymmet :-D Försökte få med exet ut på en springtur men det va inte poppis alls, och dessutom va han i stort behov av en pratstund. Och eftersom han är som vilken vän som helst så ställer jag såklart upp. Det va väl egentligen jag som va in need of a pratstund. Säg nångång jag kan hålla tyst? Jag skulle passa perfekt som psykolog, lr inte...
Anyways, ser fram i mot ett hårt gympass imorn. Lr så kommer motivationen vara borta lagomt till jag kommer dit...
Kommentarer
Trackback